Smärta är nåt som är så uttröttande så det är bara inte sant!
Nu har jag gått i ett par veckor med nåt "skumt" vid tänderna i nederkäken, längst in. Det har spänt, värkt och irriterat.
Det finns hur många huskurer som helst mot just tandvärk!
Tugga ner en Alvedon i tanden!
Skölja med whiskey!
Lägga en spritindränkt tuss runt tanden!
Lägg tandkräm runt tanden!
You name it, I've tried it!
Till slut, idag, ringde jag min tandläkare och fick komma två timmar senare... Hon förstod att om JAG ringer och vill komma, då är det allvar.
Var inne lagom i tid, fast springande uppför trappan. Jag vill inte sitta där inne och vänta... höra borren och alla hemska tandläkarljud. Nu fick jag sitta och vänta... en halvtimme!! Läste alla skvallertidningar och ett par "hushållstidningar". Läste och läste... jag bläddrade i dom.
Som alltid när jag är nervös, så blir jag trött. Efter en stunds bläddrande, vaknade jag av att ytterdörren öppnades. Klart att jag somnat. Fattar ni eller? Undrar om man pruttat eller snarkat, kanske tom dregglat!
Efter ett par microlurar till så var det min "tur". Hur kan man kalla det TUR, att vara tvungen att gå till tandläkaren? Jag tog min plånbok och tröja. Tröjan behövde jag verkligen inte, jag svettades floder. Gick och "satte" mej i stolen. Man kan ju faktiskt inte sitta, man snarare ligger! Benen i kors och händerna knäppta på magen. DÅ kom jag att tänka på vad min mycket goda vän sagt... Benen raka och händerna efter sidorna. Då spänner man sej inte så. Och faktiskt, det hjälpte. (Tack Mia!)
Stirrade upp i taklampan och försökte komma ihåg hur många rutor det är i gallret. Minns aldrig ens hur det ser ut i det rummet. Förträngning! Hon kollar i munnen och ser att det fattas en bit av tanden. En röntgen, för säkerhets skull. Japp det fattas en bi näst länst in och den hade tydligen trängt sej ner i tandköttet melln tänderna. Aoutch!!
Bedövning och så BORREN! Nu är det så att jag har sprutfobi också, men jag hann inte reagera. Min tandläkare är snabb och bra. Efter en stund faller tungan, läppen, kinden, ögat, örat, saliven... ja allt faller ur munnen, men inte borren inte! Räknar desperat rutor. Inte för att det gjorde ont, utan bara för...
Efter en stunds joxande och kväljande, dregglande och sväljande, skulle jag bita ihop. Skojar du, sa jag. Jag har så ont i käkarna att jag inte ens kan få ihop läpparna, än mindre käkarna. Då fick jag bita på ett sånt där svart papper och det såg bra ut.
Thack ssså hemsssst myche, sluddrade jag och drog iväg.
Nu var det bolaget som gällde. En belöning skulle jag allt ha. En låda Rosévin! Då säjer jag att det är tur att det är snabbköp där nu, så man inte behöver säja vad man ska ha!
Väl hemkommen stack det fortfarande i läppar, tunda, svalg och nu tom i ÖRAT! När jag killar med fingret i örat är det helt bedövat. Ja trumhinnan också.
Nästa grej nu blir kaffe, men det tänker jag inte berätta om här. Det kan ni nog tänka er hur det kan bli?
Nu önskar jag en trevlig helg och Mors Dag, för vi ska kanske åka bort, förhoppningsvis!
Printat av en duktig Eva
